 |
 |
 |
 Om infertilitet
 Behandling
Graviditet
Erfarenheter
Om infertilitet
|
 |
Könsdifferentiering
Könsdifferentiering kallas den process som
bestämmer vilket kön fostret får. De 23 kromosompar som finns i
mänskliga celler inkluderar ett par könskromosomer som bestämmer om
zygoten (det befruktade ägget) ska utvecklas till en pojke eller en
flicka. Mannens kromosomer bestämmer könet på barnet.
Det finns två typer av könskromosomer: X-typen och Y-typen. En
zygot som innehåller ett par av X-kromosomer utvecklas till en
flicka men en zygot med en X och en Y-kromosom blir till en pojke.
Detta betyder att äggcellerna som bildas genom meiotisk celldelning
hos kvinnor innehåller en enda X-kromosom. Men hälften av
sädescellerna som bildas av mannen innehåller en X-kromosom och
andra halvan en Y-kromosom. Följande bild visar hur de två typerna
av zygot bildas.
Y-kromosomer är mindre än X-kromosomer och
skiljer sig fundamentalt. Generna i Y-kromosomen bestämmer endast
kön. Deras existens garanterar manskön, avsaknaden av kvinnokön.
X-kromosomen finns hos båda könen och innehåller många gener som är
nödvändiga för generell utveckling och funktion. Det kan inte
uppstå liv utan X-kromosomen..
Kromosomdefekter
Defekter kan uppstå om det finns ett onormalt
antal könskromosomer. De flesta människor bär två könskromosomer i
sina celler. Men vissa kan bära en X-kromosom mer eller mindre. Ett
exempel på detta är Turners syndrom, som orsakas av avsaknad av en
X-kromosom, och som endast drabbar kvinnor. Fullständiga kvinnliga
könsdrag utvecklas aldrig, men detta till trots blir människan en
kvinna till utseendet och till den psykologiska identiteten.
Fullständiga kvinnliga könsdrag utvecklas endast då två
X-kromosomer existerar i cellen.
Ett annat tillstånd som bestäms av könskromosomerna är Klinefelters
syndrom som enbart drabbar män och orsakas av en eller flera extra
X-kromosomer. Tillståndet passerar oftast obemärkt till puberteten,
då bröst börjar utvecklas och testiklarna förblir oförändrade.
Kroppsformen blir mer feminin än maskulin till utseendet.
Gener skadas lätt i celldelningen. Men eftersom varje cell
innehåller en kromosom från mannen och en från kvinnan kan ofta
mannens gener ”avläsa” och reparera en skada så att cellens normala
funktion säkras. Men, eftersom X-kromosomen är längre än
Y-kromosomen innehåller den gener som ej finns i Y-kromosomen.
Därför orsakas de flesta andra könsbundna drag och sjukdomar av
abnorma gener i X-kromosomen.
Hos kvinnor kompenseras abnorma eller skadade gener i en av
X-kromosomerna av normala gener på den andra. Män har bara en enda
X-kromosom så ingen sådan kompensation kan ske. Som en följd av
detta, drabbas män oftare av X-bundna sjukdomar än kvinnor. Exempel
på sådana tillstånd är blödarsjuka, muskeldystrofi och
färgblindhet.
|
|
 |
|
|
Startsida
Om Merck Serono
