 |
 |
 |
 Om infertilitet
 Behandling
Graviditet
Erfarenheter
Om infertilitet
|
 |
Celldelning
Mitos
Under mitos delas cellen i två identiska
dotterceller, som var och en har samma antal kromosomer som
föräldracellen (se bild nedan).
När en cell vilar mellan delningar, befinner sig
kromosomerna i kärnan där de är osynliga. Men när cellen ska till
att delas via mitos blir kromosomerna synliga. De blir kortare och
tjockare, delas i hälften på längden (delas till två DNA-strängar
som kopierar sig själva) och så drar de sig till motsatta sidor av
cellen. Sedan delas cytoplasman (vätskan inne i cellen) och nya
väggar skapas runt de två nya cellerna. Ett set kromosomer passerar
in i var dottercell.
Dessa två dotterceller kan också delas genom mitos, så de
producerar fler celler, som sedan uppför sig likadant. Celldelning
via mitos säkerställer, alltefter fostret växer, att varje cell får
46 kromosomer som är en exakt kopia av de kromosomer som finns i
zygoten. Under tillväxten säkerställer den genetiska kodningen att
celler blir till vävnad och att dessa vävnader utvecklas till olika
organ. Till sist, säkerställer den genetiska kodningen de
individuella drag som barnet ska få, som till exempel ögon- och
hårfärg.
Mitos slutar inte ens när kroppen nått vuxen storlek. Mitos:- Producerar celler i ytterhuden som ersätter
de som nötts bort.
- Är ansvarigt för produktionen av nya röda och
vita blodkroppar.
- Är processen genom vilken nya celler bildas
för att reparera skadad vävnad.
Dock kan inte alla celler skapas genom mitos.
Vissa celler skapas av en process som heter meios.
Meios
Även om människan har 46 kromosomer i varje
vävnadscell, har inte könscellerna det. Om det hade varit så,
skulle det befruktade ägget (zygoten) ha 92 kromosomer och antalet
kromosomer skulle sedan dubblas för varje generation som
föds.
Eftersom detta inte är fallet, produceras könsceller (gameter)
genom en typ av delning som kallas meios. Denna delning sker enbart
i äggstockarna och testiklarna. Meios ger fyra dotterceller, var
och en med halva antalet kromosomer (se bilden nedan).
Först blir kromosomerna kortare och tjockare och
delar sig i två på längden. Men sedan kombineras dessa halva
kromosomer med en partner som kommer från den andra föräldern. Det
vill säga, en halv kromosom från kvinnan bildar en hel ihop med en
halva från mannen.
Sedan tvinnas de nya paren ihop mycket hårt. När dessa celler sedan
delas igen, har varje ny dubbelkromosom gener både från mannen och
från kvinnan. Till sist delar sig de två nya cellerna igen men då
med 23 kromosomer till de fyra dottercellerna.
Det normala antalet kromosomer återskapas vid fertilisering när
spermien smälter samman med äggcellen. Dessa 46 kromosomer är
egentligen 23 par, kallade homologa par, eftersom båda kromosomerna
i varje par är av samma form och storlek. Ett par,
könskromosomerna, är annorlunda i storlek.
|
|
 |
|
|
Startsida
Om Merck Serono
