 |
 |
 |

 Om infertilitet
 Behandling
 Graviditet
 Erfarenheter

Om infertilitet

|
 |


DNA
DNA är den genetiska ritning eller kod som
bestämmer vad, och till en viss grad, vem du är. DNA är inbäddat i
strängar som innehåller kodade instruktioner för att bygga varenda
liten del av din kropp.
Akronymen DNA står för ”deoxyribonucleic acid”, en molekyl som har
en extraordinär struktur. Den är en polymer eller lång molekyl som
skapas av sammanslagning av många mindre enheter i en serie som
till synes inte tar slut.
Det enklaste sättet att föreställa sig DNA är att se framför sig en
lång stege. Sidorna består av molekyler som innehåller socker, syre
och fosfor. Varje stegpinne innehåller sedan ett separat par
molekyler, också kallade för baser. Tänk dig sedan att du vrider
runt stegen på längden till en spiral. Denna form kallas för en
dubbel helix.
Baserna, eller stegens pinnar, finns i fyra olika typer, som kallas
cytostin, adenin, thymin och guanin.
A Ett särskilt drag hos baserna är att bara två kombinationer är
möjliga, C med G och A med T. Om ena halvan av stegen är C, måste
den andra vara ett G.
Även om fyra baser inte verkar vara särskilt många, finns det
oändliga variationer av kodade meddelanden i godtyckliga
bokstavskombinationer.
I verkligheten är ordningen i dessa baser långt från godtyckliga.
De definierar dig exakt. Strängarna med C, A, T och G innehåller
all information som behövs för att skapa och bevara
dig.
DNA i hormonbehandlingar
Fram till tidiga 1980-talet, kunde man enbart isolera
och utvinna infertilitetshormoner ur urin från kvinnor som passerat
klimakteriet. Tusentals par har framgångsrikt använt hormoner som
framställts på detta sätt. Men själva processen av utvinning och
rening av stora volymer urin från tusentals donatorer är mycket
tidskrävande.
Under det tidiga 80-talet, lyckades vetenskapsmän framställa
hormoner genom DNA-teknik där gener flyttas från en cell till en
annan.
Detta betyder att en cell kunde omprogrammeras till att utsöndra
en särskild sorts protein, som till exempel tillväxthormon. Detta
kunde ske genom att man introducerat kodningen för just
tillväxthormon till cellen trots att den ursprungligen inte var
avsedd för detta ursprungligen.
Dessa modifierade celler, som kallas rekombinanta celler, överför
sin nya funktion till sina efterföljare. När den rekombinanta
cellen förts över till en cellkultur, multiplicerar den sig själv
och den koloni av dotterceller som uppkommer utsöndrar det önskade
proteinet.
Denna nya teknik öppnade dörren till en mängd olika
användningsmöjligheter i medicinen. Det blev möjligt att framställa
renare molekyler än tidigare, i garanterade mängder, utan att man
behövde förlita sig på råvaror som urin.
|
|
 |
 |
 |